(Utmaning 138 Skriv om luft)
Vi kallade hennes framtidsplaner för luftslott.
Det var inte snällt.
Sprunget ur mellanmänsklig avundsjuka.
Men det visste ju inte hon.
Hon lärde sej snabbt vokabulären.
Alla känslor var tagna ur luften.
Hennes idéer luftbubblor.
Först när en tredjedel av livet passerat
lärde hon sej
att vi alla måste andas.
Luft.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ojdå här trampade du på en öm tå.
SvaraRaderaEn liten bit av mig skrev du just om. En liten bit av mig innan jag fattade hur livet egentligen skall levas av mig. En helt fruktansvärd underbar text som jag inte hade förstått för några årsen.
Tack för att jag fick läsa.....
Ja, kan vi inte alla kanske känna igen oss i i alla fall vissa bitar. Mycket bra innehåll och fin melodi. Ljuvlig!
SvaraRaderaHej Miss G!
SvaraRaderaTankvärd dikt att ha med sig.
Solsken från
Kajsa
Kajsas skrivkammare:
http://blogg.passagen.se/kajsajohannesson
Jag är imponerad av att du i korta texter alltid lyckas få med så mycket att tänka över!
SvaraRaderaTänktvärt och mycket vackert text. /Betty
SvaraRaderaEn mycket fin med så mycket innehåll! =)
SvaraRaderabra gjort!!
ha dte bra, kram elin.
fin dikt. tankvärd som många redan skrivit! varför får man inte bygga luftslott mer?*sakna*
SvaraRaderagillade mellanmänskling avundsjuka..