(Utmaning 256 Om att utmana)
Hade hon utmanat lyckan genom att försöka fånga den i sina nyläkta händer?
Fick man inte göra så?
Var det därför, som det
- som likaväl kunde ha blivit vackert och gott -
blev fult och smärtsamt?
Eller hade det inte alls med saken att göra?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Din text ger eftertanke!!
SvaraRaderaTack för din kommentar till texten om lille Olle. Vet inte om jag kan forsätta skriva om denne lille pojk, eftersom han står mig så oerhört nära. Kan säga att han idag "bara" lever med en mamma som uppmuntrat, belyser det positiva...ja en mamma som styr och ställer på ett typiskt mamma-vis utan dominans. Men ändå...vissa saker sätter sina spår och suddas aldrig ut ordentligt....
kort och kärnfullt - härligt att med så få ord förmedla en känsla
SvaraRaderaHej igen och tack för din rara hälsning på min blogg. Jag har läst dina senare inlägg och det känns som om det bara flödar ur dig just nu. Härliga, kloka, finurliga, sorgliga, tankeväckande och inspirerande texter! Har du fått någon ny inspirationskälla?????
SvaraRaderaSjälv har jag en torka som säkert beror på att jag inte har så mycket tid att lyssna inåt utan är utsatt för så mycket intryck utifrån genom nytt jobb.
Men far snart till Tunisien med min härliga dotter. Jag hoppas att det sätter fart på fantasin igen.
Jag ser fram emot att läsa mer av dig!!
Varma hälsningar Margareta